top of page
  • Skribentens bildMichael Soderling

Problemlösande kommunikation på tre minuter


Den teori jag ska gå igenom är inte svår att förstå och vill du fördjupa dig kommer ett boktips på slutet.

 

Bakgrunden till denna text är det poddsamtal som jag och Anders Selström genomförde nyligen. I samtalet svängde vi oss med begrepp som jag efter inspelningen insåg inte är självklara för den stora majoriteten lyssnare. Vi pratade om röd, gul och grön kommunikation.


För att undvika missförstånd vill jag nämna att när jag i min konsultgärning pratar om färgerna har jag flera gånger varit med om att människor associerar till DISC-testet. Det vi ska diskutera i dag har inget samband med DISC utan kommer från ett helt annat ställe, nämligen från en modell som benämns System for Analyzing Verbal Interaction, förkortat SAVI.

 

Innan vi ger oss på de olika färgerna behöver vi ha samsyn i vad vi menar med begreppet kommunikation. Jag definierar kommunikation som informationsöverföring.

 

Röd kommunikation försvårar informationsöverföringen. Ett exempel på ett beteende som uppenbart stänger av informationsöverföringen är att avbryta. Andra exempel på försvårande beteenden är att gå in i klagan, uttrycka sig spydigt och avfärda andras förslag. Om det här känns teoretiskt kan du föreställa dig en ledningsgrupp som ska fatta beslut i en fråga. För att det ska bli bra behöver medlemmarna dela till exempel fakta, åsikter och argument.

 

Om samtalet kryddas med att Kalle avbryter, Lisa är ironisk och Caroline avfärdar – då försvåras informationsöverföringen och därmed teamets problemlösningsförmåga.

 

Grön kommunikation underlättar informationsöverföringen. Att kolla om man fattat rätt är ett exempel på grönt kommunikation. ”Det jag hör dig säga är… stämmer det?” Att svara på frågor är ett annat exempel. Ett team där man i tillägg till föregående också uppvisar andra gröna beteenden som att bygga vidare på varandras idéer, då och då sammanfatta samt uppmuntra varandra, har rimligen en bättre problemlösningsförmåga.

 

Gul kommunikation är i förhållande till denna text överkurs för du har redan fattat den övergripande poängen med trafikljusliknelsen. Men för att inte lämna dig med en cliffhanger nämner jag att gul kommunikation i sig är neutral men kan färgas röd eller grön beroende på kontexten. För att illustrera detta tar vi som exempel det gula kommunikationsbeteendet att ställa en sluten fråga. Det vill säga, en fråga som kan besvaras med ja, nej eller en kort faktauppgift.

 

Säg att du kommer sent till ett möte med teamet och din chef med irritation i rösten ställer den slutna frågan ”har du funderat på att byta jobb?” Uppenbart är det inte en välvillig fråga. Säg att du därefter för mig berättar om den förnedring du utsatts för och jag med omtanke frågar ”har du funderat på att byta jobb?” Uppenbart är det nu en välvillig fråga.

 

Till dig som lyssnade på mitt och Anders samtal: Jag hoppas nu att det vi pratade om har blivit lite klarare. Du som inte lyssnat kan klicka här. Målsättningen är att fylla på med ett samtal i veckan fram till midsommar.

 

Vill du fördjupa dig i modellen jag beskrivit och utveckla din förmåga till problemlösande kommunikation som dessutom är relationsbyggande, läs boken Klar kommunikation.

 

Extra överkurs: Varenda gång jag tränar chefer i kommunikation kommer en invändning som går ut på att beteendet avbryta väl inte alltid är dåligt. Det stämmer och leder oss till att det inte är så enkelt som att grön kommunikation är bra och röd dålig. Vad som är bra eller dåligt beror på vad kommunikationen syftar till. Om syftet är att få slut på en diskussion som inte leder någonvart är avbrytande alldeles utmärkt.

 

De som vänder sig till mig är företagsledare, ledningsgrupper och ledare som vill realisera potentialen i organisationen och nå extraordinära resultat. De vänder sig till mig eftersom jag transformerar individer, grupper och organisationer.

101 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page