Har du någon gång suttit med en samtalspartner och känt dig lyssnad på, tagen på allvar och bekräftad?
Då finns det god chans att den andre använt en eller flera av de metoder jag tipsar om längre ner. Bakgrunden är att jag nyligen hade en klient i coaching som satt med en farhåga att uppfattas som ointresserad av andras känslor och uppfattningar. Hon är naturligtvis intresserad men funderade på hur hon skulle kunna omsatta det i handling.
För att sätta metoderna jag strax ska beskriva i kontext, kan du begrunda följande fråga: Blir du mer frustrerad av att någon inte håller med dig eller blir du mer frustrerad av att någon inte verkar fatta ditt budskap? Om ditt svar är det senare harmoniserar det med följande axiom i kommunikationsteori: Människor vill få bevis för att information överförts. Med andra ord, det går alldeles utmärkt att tycka olika utan att samtalet behöver spåra ur, så länge vi vinnlägger oss om att lyssna och förstå vad den andre har att säga. Metoderna kommer du att begripa med en gång, däremot kan det krävas lite träning innan de sitter. Men avseende det har jag en god nyhet på slutet.
Bygga. Att bygga är att hitta något i den andres resonemang som du kan ta vidare även om du inte nödvändigtvis håller med. Säg att ni i ledningsgruppen diskuterar prioriteringar i nästa års budget. Du håller inte med den som föreslår att ni borde dra ner på kompetensutveckling. Istället för att gå in i ja, men-kommunikation kan du först bygga genom att säga att du ser att det skulle frigöra pengar. Sedan kan du följa upp med:
En öppen fråga. Till exempel ”hur tänker du att det förslaget förhåller sig till att vi har rätt många nyanställda?”
Parafrasera. Att parafrasera innebär att med egna ord omformulera det den andre säger och stämma av att man fattat rätt. Det kan låta så här:
Den andre: ”Jag måste säga att jag har lite svårt att förlika mig med det här beslutet.”
Parafrasering: ”Det jag hör dig säga är att det här inte landade klockrent hos dig, stämmer det?”
Spegla känsloläget. När vi kommunicerar finns det en innehållsaspekt som kan sägas motsvara utskriften av samtalet. Det finns också en känslomässig aspekt som inte alltid verbaliseras men som syns i blicken eller hörs i tonfallet eller röststyrkan. Om du kan fånga upp de signalerna kan du säga saker som ”jag får en känsla av att du sitter med en viss frustration?” eller ”det låter som att det här kom som en obehaglig överraskning för dig?”
Från min erfarenhet när jag tränar chefer i kommunikation är metoden att spegla känsloläget den som kan vara svårast att erövra, av två skäl. Det ena är att det är krävande att samtidigt lyssna uppmärksamt på både den verbala och den ickeverbala kommunikationen. Det andra skälet är risken att mötas av försvar även om speglingen är objektivt sann. De flesta av oss skäms när någon säger att vi verkar rasande eftersom det finns ett tabu i att visa starka känslor. Vi kan uppleva att vi får byxorna neddragna. Tipset är därför att tona ned, ”jag tror mig märka att du är irriterad.” Du kan räkna med att den andre korrigerar uppåt med exempelvis ”ja, ska jag vara helt ärlig är jag faktiskt förbannad” så ni kommer att mötas i speglingen.
Mellan raderna ligger att halva slaget är vunnet om den andre upplever att vi försöker lyssna och förstå. Med andra ord, en parafrasering som inte stämmer är heller aldrig ett problem. Vilket leder oss till att när du läst klart den här texten kan du bege dig till mänskobyn och träna. Det gör ingenting om du är vinglig i att tillämpa metoderna eftersom den andre kommer att uppfatta din strävan att ta honom eller henne på allvar.
De som vänder sig till mig är företagsledare, ledningsgrupper och ledare som vill realisera potentialen i organisationen och nå extraordinära resultat. De vänder sig till mig eftersom jag transformerar individer, grupper och organisationer.