När hade du senast ett entydigt eller hundraprocentigt beslutsunderlag?
När jag i ledarskapsutveckling ställer denna retoriska fråga brukar svaret bli att det aldrig har hänt, följt av ett skratt. Detta leder oss till ett begrepp som rekryterande chefer och HR-professionella inte brukar känna igen när jag nämner det, nämligen begreppet Tolerance for ambiguity. Ambiguity är en term som kräver flera svenska ord för att göras rättvisa. Enligt ordboken: Oklarhet, tvetydighet, otydlighet. Tolerance for ambiguity avser alltså i vilken utsträckning vi står ut med komplexitet och situationer där det inte finns ett entydigt svar.
De flesta som jobbar med chefsurval är medvetna om att begåvning har betydelse. Ju mer information en människa samtidigt kan bearbeta, desto bättre förutsättningar har hon att fatta omdömesgilla beslut. Men räcker det att vara begåvad i avseendet att prestera bra på begåvningstest? Jag tänker att egenskapen att vara klok innefattar något mer. Det som kommer ur bearbetningen är nämligen en funktion av två ytterligare företeelser:
Vilken information som kommer in i processen.
I vilken utsträckning begåvningen är tillgänglig under stress.
Psykologen Tomas Chamorro-Premuzic har skrivit en intressant text där han resonerar om att förutom begåvning, är nyfikenhet och emotionell intelligens relevanta begrepp i förhållande till att hantera komplexitet.
Nyfikna människor är vetgiriga och öppna för nytt och okänt. Nyfikenheten leder till en högre Tolerance for ambiguity enligt Chamorro-Premuzic. Nyfikna människor välkomnar komplexitet och ställer frågor, de vänder och vrider på problemet och försöker se det ur olika synvinklar. Nyfikenhet minskar risken för att begränsad eller ensidig information kommer in i själva bearbetningsprocessen. En god nyhet är att du kan träna upp din nyfikenhet och välja att koppla på den när den behövs. Här har du ett personligt exempel på hur jag gjorde det trots att andra krafter slet i mig. Den vakne läsaren noterar att den texten handlar om att rikta nyfikenheten inåt, vilket som bonus också innebär träning i emotionell intelligens.
Begreppet emotionell intelligens handlar om förmågan att hantera sitt eget och andras känsloliv. Att förstå varför man är frustrerad och kunna stå ut med frustrationen i motsats till att bli övermannad av den. Man kan fråga sig vad emotionell intelligens har med Tolerance for ambiguity att göra. Chamorro-Premuzic skriver att komplexa situationer är krävande och kan framkalla stress. Om du har våndats över om det just nu är läge att sälja villan eller om du ska köpa den där begagnade bilen har du kanske en egen upplevelse av den sortens stress. Hög emotionell intelligens fungerar som en buffert och ökar sannolikheten att vi har tillgång till vår begåvning även under pressade förhållanden.
En annan aspekt av att stå inför ett tvetydigt eller ofullständigt beslutsunderlag är graden av objektiv verklighetsuppfattning. I praktiken finns givetvis inte en enda människa med en helt objektiv verklighetsuppfattning. Vi kommer alltid i våra tolkningar av en situation lägga in mer eller mindre av oss själva. Vad ser du i dessa lekfulla bilder, till exempel?
Verklighetsuppfattningen inverkar på förmågan att bedöma risker. Om jag är lagd åt det misstänksamma hållet kan jag uppfatta en situation som hotfull där de flesta andra inte skulle se några problem. Omvänt kan jag ha en tendens att endast fokusera på det positiva och därmed missa risker som andra skulle uppmärksamma.
Avslutningsvis: Vad tror du om tipsen i denna text? Vilka andra strategier tillämpar du för att vara klok?
Om du vill få koll på hur din historia påverkar din bedömning av en situation, rekommenderar jag min kostnadsfria guide om förändringsledning.
De som vänder sig till mig är företagsledare, ledningsgrupper och ledare som vill realisera potentialen i organisationen och nå extraordinära resultat. De vänder sig till mig eftersom jag transformerar individer, grupper och organisationer.