Hur låter det att 18 minuters reflektion leder till 20 – 25 procent ökad effektivitet i teamet eller ledningsgruppen?
Dessa siffror framgår i artikeln Team Development Interventions: Evidence-Based Approaches for Improving Teamwork i vilken jag igen djupdykt. Team debrief är en metod som syftar till att öka effektiviteten genom att ett team reflekterar och lär sig något av ett föregående arbetspass eller en händelse. Metoden hjälper medlemmar att få en gemensam bild av roller och ansvar i ett team samt av dess prioriteringar, styrkor och utvecklingsområden. Siffran 18 minuter kommer från en metastudie där man mätte den genomsnittliga tiden som team sätter av när de praktiserar metoden. Artikeln svarar också på frågan om vilka förutsättningar som behövs för att team debrief ska fungera i praktiken.
Klimatet. Medlemmar behöver känna trygghet och inte vara upptagna av farhågor att det blir konflikt om de lyfter potentiellt obekväma frågor. För att åstadkomma det kan teamet behöva träning som hjälper medlemmar att fokusera på uppgiftsorienterad feedback snarare än personorienterad feedback.
Struktur. Det är mer verksamt att fokusera på prestation och processer i teamet snarare än att gå igenom en händelse i kronologisk ordning. Teamet kan fokusera på specifika faktorer i en viss händelse, exempelvis på hur medlemmar kommunicerade, fattade beslut eller i vilken utsträckning medlemmar fungerade som backup för varandra
Facilitator. Enligt artikeln finns det en poäng med att en utbildad facilitator leder team debrief. Jag har inga tvivel på forskningsfyndet. Samtidigt är min erfarenhet från ledningsgrupper att om vi har satt ett nyfiket, utforskande och rollfokuserat förhållningssätt klarar åtminstone dessa grupper det hela alldeles utmärkt själva.
I ett gynnsamt klimat uppstår en konstruktiv diskussion om funktionella och mindre funktionella beteenden vilken underlättar samsyn och lärande. Mål som siktar på att öka prestationen utkristalliseras. De beslut och överenskommelser som växer fram i en team debrief ska dokumenteras och följas upp, vilket också främjar ansvarstagande.
Reflektion. Det som låter för bra för att vara sant brukar ju oftast vara det: Öka effektiviteten med 20 – 25 procent genom en reflektionsövning på endast 18 minuter. Men bortsett från vad den övertygande forskningen säger blir min reflektion följande: Om jag tittar på ledningsgrupper ser jag att de för det allra mesta brukar bestå av idel kloka människor. Ändå får de inte till det. Det vill säga, de som jag träffar brottas med någonting, annars skulle de inte kosta på en konsult. Och ibland har jag tänkt att mitt jobb kan sammanfattas till att hjälpa dessa människor att få en gemensam bild av sakernas natur. För när de får det, då vet de i stort sett alltid hur de ska ta det vidare. Och för att få en gemensam bild blir team debrief en rackarns bra metod.
Källa: Lacerenza, C. N., Marlow, S. L., Tannenbaum, S. I., & Salas, E. (2018). Team Development Interventions: Evidence-Based Approaches for Improving Teamwork. American Psychologist, 73(4), 517-531.
De som vänder sig till mig är företagsledare, ledningsgrupper och ledare som vill realisera potentialen i organisationen och nå extraordinära resultat. De vänder sig till mig eftersom jag transformerar individer, grupper och organisationer.